Till Sociala Missionen vänder sig människor som vill återförenas med sina familjer. Det kan handla om en person som har sökt och beviljats asyl i Sverige och som nu vill hämta sin partner och sina minderåriga barn. För att familjeåterförening ska beviljas, krävs ofta att personen uppfyller ett försörjningskrav, ett krav som regeringen vill att fler ska omfattas av. Det är ännu bara ett förslag, men allt talar för att det kommer att antas av riksdagen i höst. Vad innebär då försörjningskravet och vilka konsekvenser får det för de berörda familjerna?

I utlänningslagen står det att tillstånd endast får beviljas om anknytningspersonen kan försörja sig själv och utlänningen (den anhöriga), och att man måste ha en bostad av tillräcklig storlek och tillräcklig standard för både sig själv och utlänningen.

Bostad

För att en bostad ska godkännas krävs följande: Bostaden måste ha en skälig standard och vara tillräckligt stor för det antal personer som ska bo där. En bostad för två vuxna utan barn måste ha minst ett rum och kök eller kokvrå. Om det ska bo barn i bostaden måste den ha flera rum. Två minderåriga barn kan dela sovrum.

Det krävs också att personen som vill hämta sin familj eller anhörig faktiskt har tillgång till en sådan bostad under minst ett år framåt, eller att det vid en prognos framstår som troligt att en sådan bostad är ordnat under åtminstone ett år framåt. Bostaden måste ägas eller hyras i första eller andra hand. Vid andrahandsuthyrning måste hyreskontraktet vara godkänt av hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd.

Försörjningsförmåga

Kravet på försörjningsförmåga kan uppfyllas genom att personen som vill hämta sin familj förväntas ha tillräcklig inkomst från arbete under minst ett år, eller att det vid en prognos framstår som troligt att han eller hon kommer att ha en sådan inkomst under åtminstone ett år framåt.

För att ha tillräcklig försörjningsförmåga krävs inkomster som, efter skatt, täcker boendekostnaden samt vissa fastställda schablonbelopp. För ett par är beloppet 9 445 kronor för sammanboende makar eller sambor. För ett barn i åldern 0–6 år är beloppet 3 055 kronor, för ett barn i åldern 7–10 år är beloppet 3 667 kronor, osv.

Är det svårt att uppfylla försörjningskravet?

Det beror såklart på. Men vår erfarenhet är att det ofta är svårt att uppfylla kraven. Framför allt tar det tid. Det dröjer vanligtvis flera år innan en person som fått asyl i Sverige får en anställning med tillräcklig varaktighet. För den som har barn kan det vara svårt att uppnå tillräckligt höga inkomster. Även kraven för boende är ofta svåra att uppfylla eftersom bostadsmarknaden har höga trösklar, både när det gäller att hitta hyresrätter och att köpa bostad.

Citat ur vittnesmålsrapporten ”Försörjningskravet – berättelser om splittrade familjer”. Intervju med Tedros från Eritrea, make och pappa med sex barn.

Finns det undantag från försörjningskravet?

Ja, det finns undantag. Till exempel undantas ett barn från kravet när det gäller föräldrar som vill flytta till sitt barn i Sverige. Även en förälder som får ett barn i Sverige undantas från kravet om barnet behöver uppehållstillstånd. Det finns också möjlighet att göra undantag för personer som är pensionärer eller saknar arbetsförmåga på grund av en varaktig funktionsnedsättning. Det är dock en prövning i varje enskilt fall om det finns särskilda skäl att göra ett undantag.

”Under vissa förutsättningar kan undantag från försörjningskravet göras om ansökan om återförening görs inom tre månader från det att personen i Sverige beviljades asyl.” 

Det undantag som är mest betydelsefullt för personer som beviljas asyl i Sverige är den så kallade tremånadersregeln. Under vissa förutsättningar kan undantag från försörjningskravet göras om ansökan om återförening görs inom tre månader från det att personen i Sverige beviljades asyl. Om ansökan görs i rätt tid undantas personen alltså från försörjningskravet. Även om vi inom vår verksamhet har sett flera brister kopplade till den här regeln, där många har saknat kännedom om den eller inte vetat hur de ska ansöka, har den ändå inneburit att många familjer har kunnat återförenas relativt snabbt. Det är positivt eftersom att det inneburit att föräldrar och barn kunnat börja sin etablering i Sverige tillsammans under trygga förhållanden.

Vilka förändringar föreslår regeringen?

Regeringen vill att alternativt skyddsbehövande inte längre ska ha möjlighet till undantag enligt tremånadersregeln. Alternativt skyddsbehövande inkluderar bland annat personer som flytt från krig. Dessa människor kommer alltså fortsättningsvis behöva uppfylla kraven. Samtidigt kommer flyktingar, alltså människor som fått skydd på grund av risk för förföljelse, ha möjlighet till undantag enligt tremånadersregeln.

Regeringen föreslår att så kallade kvotflyktingar, det vill säga flyktingar som vidarebosätts till Sverige, inte längre ska ha någon specialregel. Idag börjar tremånadersfristen räknas från kvotflyktingens inresa i Sverige. Motiveringen till den särregleringen är att kvotflyktingar annars hamnar i en sämre situation än andra flyktingar eftersom det i praktiken kan vara svårt för kvotflyktingar och deras anhöriga att göra ansökan inom tremånadersfristen.

Citat ur vittnesmålsrapporten ”Försörjningskravet – berättelser om splittrade familjer”. Intervju med Omer från Eritrea, make och pappa med sex barn.

Vad är problemet?

Vi tycker inte att det är motiverat att göra skillnad på flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Även om det skulle vara tillåtet att behandla personer med dessa olika statusar olika, är det oklart vad som kan motivera det. I båda fallen handlar det om personer som inte kan återvända till sina hemländer.

Det är också oklart om syftet med skärpningen kommer att uppnås. Enligt regeringen är förslaget att införa ett försörjningskrav i fler fall ett nödvändigt steg för att uppnå en ansvarsfull migrationspolitik. Man hävdar att förslaget kan öka motivationen till att få arbete och bli självförsörjande, samt att ordna en bostad för sin familj. Därigenom främjas, enligt regeringen, integrationen för såväl personen i Sverige som de anhöriga som kommer att beviljas uppehållstillstånd i Sverige framöver.

”Processen att återförenas är lång och innebär långa handläggningstider. Många barn hinner fylla 18 år innan deras förälder bedöms uppfylla kraven, vilket innebär att de inte längre har rätt att återförenas när beslutet väl kommer.”

Enligt oss kan det ifrågasättas på vilket sätt integration främjas av att återföreningar fördröjs med flera år. Personen i Sverige upplever då ofta sådan stress och oro att det blir svårt att fokusera på studier och arbete. Vår uppfattning är att en persons integration främjas genom att ha familjen samlad, i trygghet. Dessutom kan en försenad återförening innebära att det inte blir någon återförening alls. Processen att återförenas är lång och innebär långa handläggningstider. Många barn hinner fylla 18 år innan deras förälder bedöms uppfylla kraven, vilket innebär att de inte längre har rätt att återförenas när beslutet väl kommer. Försörjningskravet är därtill utformat på ett sätt som gör det svårt att uppfylla kraven när familjen har flera barn. Konsekvenserna för de berörda barnen kan vara allvarliga, särskilt om de tvingas vänta på att få komma till Sverige under osäkra förhållanden, vilket enligt vår erfarenhet inte är ovanligt.

För kvotflyktingar innebär en borttagen specialregel att många kvotflyktingar inte längre kommer kunna få undantag från försörjningskravet, eftersom en ansökan av praktiska skäl ofta inte är möjlig att göra inom tremånadersfristen. Även om det i fortsättningen kommer finnas möjlighet till undantag så krävs det en bedömning i varje enskilt fall rörande om förutsättningarna är uppfyllda. Det finns därför en risk att undantag inte kommer medges även när det är omständigheter utanför kvotflyktingen och dennes familjs kontroll som gjort att tremånadersfristen missats.

Illustration: Isak Nygren

Den som vill läsa mer om försörjningskravets konsekvenser för de personer som omfattas av kravet och försöker uppfylla det, kan läsa mer i vår rapport ”Försörjningskravet – berättelser om splittrade familjer” här.