”Vad överraskande trevligt det här var!”, bubblade det ur 96-åringen efter den andra samtalsträffen på äldreboendet. En mindre grupp, alla över 90 år gamla, hade veckan tidigare mötts för första gången. Omständigheterna till träffen var något diffusa. En samtalsgrupp? De verkade ha fått intrycket att de bara skulle ses någon gång för att möta några andra från boendet, prata lite med varandra under en dag. Kristina fick inleda med att berätta mer ingående om konceptet. Tio träffar framåt. I tio veckor. Samtalen skulle handla om deras liv.

De levde alla under samma tak, ändå var flera av ansiktena nya för varandra. De hade aldrig setts förut. De bodde på olika avdelningar, så det hade blivit så. Tid och dagars gång ramades in och gavs form av avdelningens väggar. Men taket delade de. Så hade det också blivit. För någon av dem med motvilja och sorg, för någon annan med stor lättnad.

Och så delade de förstås att de alla hade fått ett långt liv, under många olika tak sedan 1930-talet. Och nu när de hade flyttat in under samma, fick de frågan om de ville prata om vad som pågått under alla andra. Det ville de.

Kristina Löfström har sin yrkesbakgrund som socionom. Efter pensionen fanns det tid över, och när hon fick syn på en annons på Facebook om Livsnära samtalsgrupper blev hon nyfiken på att kanske vara med. Så klickade hon sig vidare. En utbildning i att leda en samtalsgrupp? Det passade ännu bättre. Att hålla i samtalsgrupper var en yrkesvana likaväl som det var ett engagemang.

Efter utbildningen var det inte så många tvivel – hon ville starta en grupp. Arbetet med att försöka rekrytera deltagare skötte hon främst själv. Affischering runt om på olika platser där målgruppen skulle kunna tänkas röra sig, dialoger med personer som mötte äldre som kanske kunde hjälpa till att sprida ordet vidare. Men det gick trögt.

I ett samtal med en väninna som var ivrig över hennes projekt och som undrade hur det gick, skapades nya tankebanor. ”Men ska jag inte kolla på mitt jobb då? Jag ger min chef dina kontaktuppgifter?” Väninnan jobbade som sjuksköterska på ett äldreboende, upplevde att det fanns stora existentiella och psykologiska behov bland de äldre, och ett tag senare hörde den ansvariga på äldreboendet av sig till Kristina.

”Det är helt otroligt. De kämpade sig in med sina rullatorer vecka efter vecka. Med undantag för någon som var sjuk vid något tillfälle, så kom alla varje gång.”

– Kristina Löfström, samtalsledare på ett äldreboende

– Vi startade gruppen med att gå igenom vad de hade för förväntningar på att vara med. Deras önskningar handlade främst om social samvaro. Att ha någon att prata med, erfarenhetsutbyte, att kunna få ha ett så bra liv som möjligt och att ge och ta emot stöd. Och så önskade de att få äta en gemensam måltid tillsammans.

Till den andra träffen fick de ta med sig ett föremål eller fotografi som betydde mycket för dem. Minnen och historier började att avlösa varandra. Fattigdomen under barndomen, krigsåren, kärleken. De önskade musik och lyssnade på Jussi Björling och Sven Ingvars.

På det sättet fortgick veckorna.

– Det är helt otroligt. De kämpade sig in med sina rullatorer vecka efter vecka. Med undantag för någon som var sjuk vid något tillfälle, så kom alla varje gång.

Förutsättningarna att driva en Livsnära samtalsgrupp på ett äldreboende gjorde sig tydliga ibland. De blev uppenbara redan på första träffen. Kristina fick pussla om lite i konceptet, korta ner samtalstiden till en timme på grund av de större behoven av vila. Välfyllda timmar däremot, minnen fanns det gott om.

Till den avslutande delen av metoden i Livsnära samtal, som innebär att man ska blicka framåt för att se hur man kan göra det bästa av den tid man har kvar, kom förutsättningarna att göra sig påminda igen. Den tid som finns kvar är platsbunden. Det är, med största sannolikhet, på det här äldreboendet som dagarna framåt kommer att levas.

”Det har varit så befriande att det händer något här. Jag får panik när det annars är så tyst.”

– Deltagare, i Kristina Löfströms samtalsgrupp på ett äldreboende

– De delade tankar om vad det är som gör ett gott liv, och tankar på saker de tyckte behövde förbättras på boendet för att kunna må bättre. Alla var överens om att maten som de fick var alldeles för kall. Jag tog det vidare till boendet sen. Kocken sa att de skulle kunna lösa det genom att ordna spisplattor för serveringen. Jag hoppas att de har fixat det.

Inför den allra sista träffen satte Kristina på ugnen. Hon var mån om att det sista tillfället skulle bli extra fint, och till den hade hon bjudit in deltagarnas anhöriga.

– Ja, jag ställde mig och bakade… Så att vi skulle kunna äta alla tillsammans. Att forma omtanke runt ett sådant här sammanhang är enligt mig grunden för att det ska bli bra. Att någon frågar om man vill ha kaffe, att man får känna sig sedd, ibland lite ompysslad.

Kristina såg till att deltagarna fick hälsa de anhöriga välkomna, för det är ju till deras hem de kommer på besök, innan de satte sig ner i en nu ännu lite större grupp än vanligt. Deltagarna var stolta när de berättade om sin samtalsgrupp och vad de pysslat med de senaste veckorna, deras överraskade nära och kära rörda av historierna som dök upp.

– Jag är så ödmjuk och tacksam att jag fått möta de här människorna. Och så har det blivit väldigt tydligt för mig om vikten av att ställa varandra frågor. Att ta chansen medan den fortfarande finns.

Och de som tog chansen att delta, de lämnade samtalsgruppen med några av följande kommentarer:

”Det har varit så befriande att det händer något här. Jag får panik när det annars är så tyst.”
”Ibland har det har varit svårt att höra, och det är inte alltid lätt att veta hur man ska vara. Men jag är piggare nu, och det är tryggheten som har gjort det.”
”Jag trivs inte på äldreboendet, min önskan är att få kontakt med fler. Det känner jag att jag har fått.”
”Det har varit så roligt att sitta och prata om viktiga saker och inte massa skvaller.”
”Nu är jag mindre ensam.”

Text och intervju Saga Markkula, kommunikatör

Livsnära samtal – Ett projekt som motverkar ensamhet och främjar hälsa

Sociala Missionens projekt med Livsnära samtal sprider sig, och vi förstår varför. Genom ett dynamiskt samarbete mellan olika organisationer och engagerade privatpersoner är det här ett projekt som ger oväntat mycket tillbaka – både till de som bidrar till att skapa sammanhangen och för de som deltar.

Att få minnas tillbaka, väcka liv i gamla minnen (reminiscens), har länge använts som metod i arbete med äldre och bygger på personens olika minnen och upplevelser. Erfarenheter och forskning visar att det psykiska välbefinnandet främjas när vi minns, berättar och lyssnar.

I Sociala Missionens arbete för att lindra ofrivillig ensamhet hos målgruppen äldre, har Livsnära samtal kommit att få stor betydelse. Projektet är inspirerat av en strukturerad metod för gruppsamtal med äldre som ursprungligen är utarbetad vid Karolinska institutet, Stressrehab. Ulla Peterson, Med. Dr och Lektor vid Linnéuniversitetet utvecklade metoden i samarbete med Sveriges Stadsmissioner, Mind och S:t Lukas.

Ulla Petersons slutrapport Livsberättargrupper (2019) ligger till grund för Sociala Missionens arbete med Livsnära samtal, där vi i samarbete med Studieförbundet Bilda kontinuerligt utbildar människor i samtalsmetoden och hjälper till i arbetet för den som vill starta en samtalsgrupp för äldre. Idag har vi utbildat över 100 samtalsledare, och kan se hur samtalsgrupper uppstår, och sprider sig. Inte minst kan vi se den betydelse projektet innebär  för olika människors liv.

Det här projektet vill fortsätta att växa tillsammans med andra!

Vi på Sociala Missionen har stora visioner för projektet med Livsnära Samtal. Det är tydligt hur dessa samtalsgrupper gör skillnad i enskildas liv, motverkar ensamhet, isolering och bidrar till stärkt hälsa.

Vi hoppas att fler av våra medlemmar och andra verksamheter som möter målgruppen äldre ska se värdet med den här typen av samtalsgrupper och ta del av vår kostnadsfria utbildning. Även du som intresserad privatperson kan ha stor glädje av att gå utbildningen, för att sen se hur man kan gå vidare.

Välkommen att höra av dig, antingen du är intresserad av att lära dig metoden genom vår utbildning, delta i en samtalsgrupp själv eller är nyfiken på att veta mer!

KOSTNADSFRI UTBILDNING i samtalsmetoden Livsnära samtal – lär dig att leda samtalsgrupper för äldre